Bouppteckning

Igår pratade vi en hel del om testamente. Vad det innebär, vem som kan skriva det och varför man bör ha ett testamente. Vill du läsa gårdagens blogginlägg finner du det här. En naturlig följd av det är bouppteckning och blir därför dagens ämne. Varmt välkomna till Point of Law.

När någon man älskar går bort tar sorgen överhanden och det sista man vill tänka på är det juridiska arbetet. Allt man vill är att vara nära sina älskade och låta läkningsprocessen ta den tid det behöver. Men mitt i all sorg finns det saker som måste tas om hand om, en av dessa är bouppteckning som vi idag tänkte guida dig igenom. För när dagen väl är inne så vet du vad som gäller och hur vi på Point of Law kan hjälpa dig.

Vad är en bouppteckning?

När en nära anhörig går bort så är det nödvändigt att göra en boutredning. Detta innebär att man utreder vad den avlidne har för tillgångar och skulder. När man vet vad som finns i boet så är det dags att upprätta en bouppteckning. En bouppteckning är en skriftlig handling som redovisar den avlidnes tillgångar och skulder samt vem som har rätt att företräda dödsboet. Det är en juridisk handling och man beskriver det ofta som en legitimationshandling för dödsboet. Denna legitimationshandling visar även vem som har rätt att företräda boet, alltså vilka som är så kallade dödsbodelägare. Det brukar vara efterlevande make, arvingar, testamentstagare och även de som har rätt till efterarv. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen.

Bouppgivare

De personer som är dödsbodelägare ska se till att en bouppteckning upprättas. Den person som stod den avlidne närmst samt känner till dennes tillgångar och skulder, ska lämna uppgifter om boet och kallas bouppgivare. Bouppgivaren brukar vara den efterlevande maken, barn eller eventuella syskon. Personen som ger uppgifterna ska försäkra på heder och samvete att dessa är korrekta.

Tillgångar och skulder

Dödsboets tillgångar och skulder ska antecknas och värderas per dödsdagen. Det omfattar hela boet, såsom hus och bohag. Även efterlevande makes tillgångar och skulder ska antecknas, detta på grund av att dessa normalt är giftorättsgods som ägs av de båda. Vi har tidigare pratat om giftorättsgods i de fall du vill få mer information om detta. Om de inte har giftorättsgemenskap ska den efterlevandes tillgångar och skulder endast antecknas om den efterlevande har rätt till efterarv.

Förrättningsmän

En bouppteckning får inte förrättas av en dödsbodelägare utan det ska göras av två helt utomstående personer, dessa kallas för förrättningsmän eller gode män och de har juridiskt ansvar för handlingen. Förrättningsmännen ska intyga att bouppteckningen och värderingen av tillgångarna och skulderna har gått rätt till. Enligt lag får förrättningsmännen vara vilka som helst så länge de anses vara “kunniga och trovärdiga”. Vi rekommenderar att man tar hjälp av en jurist som är expert på området.

I de fall den avlidne har mycket små tillgångar eller inga alls som inte täcker begravningskostnader, blir dödsboanmälan aktuellt istället för en bouppteckning. Då vänder man sig till socialkontoret i den avlidnes kommun som prövar saken.

Tillämplig lag

Den lag som ligger till grund vid bouppteckning och som jurister tar hjälp av är ärvdabalk (1958:637).

Innehåll

En bouppteckning innehåller mycket information. Allt ifrån personuppgifter till den avlidnes skulder och tillgångar samt efterlevandes skulder och tillgångar. Finns testamente, äktenskap eller liknande ska även bouppteckningen kompletteras med detta i form av bilagor. Det är viktigt att informationen är sann och att tillgångarna värderats på ett korrekt sätt.

Alla dödsbodelägare och uppgifter om dessa ska finnas med i bouppteckningen.

Hur går det till?

En bouppteckningsförrättning ska ske senast tre månader från dödsfallet och den ska lämnas in till Skatteverket senast en månad från förrättningsdatumet för inregistrering. Alltså en sammanlagd tid om fyra månader. Innan bouppteckningen lämnas in så ska förrättarna intyga dess riktighet och alla dödsbodelägare ska godkänna bouppteckningen. När bouppteckningen är registrerad återfås den.

Om det skulle tillkomma något som ska läggas till i bouppteckningen gör man en så kallad tilläggsbouppteckning. Denna handling ska inges till Skatteverket inom en månad. En tilläggsbouppteckning kan behöva göras exempelvis om nya tillgånger eller skulder har upptäckts sedan bouppteckningen har förrättats eller om dödsbodelägarkretsen är felaktig. Vill du läsa mer om när man behöver göra en tilläggsbouppteckning finner du det här.

Vem betalar för bouppteckningen?

Bouppteckningen betalas ur dödsboet men i de fall tillgångarna inte räcker till är det den som beställer tjänsten som får betala återstoden.

Varför en jurist?

Det är viktigt att en bouppteckning blir korrekt och att de lagar som finns följs. Genom att anlita en av våra jurister så går det snabbt, smidigt och du slipper osäkerheten med att göra det själv. Dessutom får du mer tid till att fokusera på dina kära och att läka, i din egen takt.

Point of Law hjälper dig!

Vi vill hjälpa dig att finna en jurist som hjälper dig med bouppteckningen och göra det så smidigt och enkelt som möjligt för dig i en övrigt svår och jobbig situation. Du registrerar dig enkelt här och givetvis är det kostnadsfritt. Därefter väljer du den jurist som passar dina önskemål samt till en tid och pris som känns bra för dig. Därefter kommer juristen att ta kontakt med dig och du ger juristen de uppgifter han eller hon behöver för att förrätta bouppteckningen. Självklart anpassat efter dig och behoven som finns. Flertalet jurister erbjuder även till en tilläggskostnad att registrera det hos Skatteverket åt dig. Allt för att underlätta för dig.

Skriv till oss!

Vi blir glada om du vill dela med dig av tankar, synpunkter och frågor. Skriv till oss på bloggen@poflaw.se. så besvarar vi ditt mejl så snabbt vi kan.