Avtal

Avtal är något vi ingår varje dag, även om vi ofta inte tänker på det. När vi handlar mjölken till kaffet, när vi köper vår bussbiljett men även när vi köper en ny bil eller ett hus. Då det är en såpass stor del av våra liv är det också viktigt att vi känner till våra rättigheter och skyldigheter. Point of Law ska därför guida dig igenom viktiga delar så att du vet vad som gäller nästa gång du ska ingå ett avtal. När ingick du ett avtal senast?

Avtal, kvinna som shoppar

Vad är ett avtal?

Det är en rättsligt bindande överenskommelse mellan två fysiska eller juridiska personer. När du köper en bil hos en återförsäljare ingår du ett avtal med en juridisk person och när du köper grannens cykel är det mellan två fysiska personer, alltså mellan två privatpersoner. Ett avtal kan ingås antingen muntligt eller skriftligt och båda är bindande. Vid större köp är det en god idé med ett skriftligt avtal då det är lättare för dig att bevisa att avtalet har ingåtts samt vad ni har kommit överens om.

Vem kan ingå ett avtal?

Huvudprincipen är att personer med rättshandlingsförmåga får ingå avtal. Det finns två tillfällen då avtalet blir ogiltigt, det första är om en person är omyndig och det andra om en person lider av en psykisk störning. Dessa regler finns till för att huvudsakligen skydda de nyss nämnda från ofördelaktiga avtal. Om någon av dessa ingår avtal så är avtalet ogiltigt och parternas prestationer ska lämnas åter. Om det inte är möjligt, exempelvis om en vara förbrukats så ska ekonomisk ersättning utgå för värdet av varan. Om det som personen mottagit genom avtalet inte varit till nytta för denne behöver dock ersättning inte utgå.

I vissa fall får en omyndig person ingå avtal. Det gäller om personen har eget hushåll och själv svarar för den dagliga hushållningen. När en person fyllt 16 år får han eller hon bestämma över pengarna som han eller hon själv har tjänat.

Avtal, bilden föreställer en person som handlar frukt på en marknad

Hur uppkommer det?

Avtal uppkommer genom det som kallas anbud- accept modellen vilket innebär att vardera part lämnar en viljeförklaring. När det föreligger två likalydande viljeförklaringar har ett avtal uppstått.

När person A lämnar ett anbud, exempelvis ett prisförslag för grannens cykel och person B accepterar det så har ett avtal kommit till stånd. Avtalet är bindande. Om vi utgår från föregående scenario men person B inte accepterar anbudet utan anger ett annat pris, annat leveransdatum eller annat tillägg, alltså ett nytt anbud, så kallas det oren accept, vilket innebär att person A är inte längre bunden av avtalet. Om person A däremot accepterar person B:s tillägg eller ändring så har avtalet ingåtts.

Ett avtal kan också ingås genom något som kallas konkludent handlande, vilket innebär att avtalet ingås utan att parterna ger sin uttryckliga viljeförklaring. Parterna agerar här som om det det förelåg ett avtal, till exempel när vi köper en tågbiljett och när vi handlar maten för veckan.

Avtalsfrihet

En viktig regel och en grundläggande princip inom avtalsrätten är att alla har rätt att ingå avtal. Parterna väljer själva vad det ska avtalas om, hur det ska avtalas och med vem de vill ingå avtal. Det kallas för avtalsfrihet.

Avtalsbundenhet och dess undantag

Avtalsbundenhet innebär att man är skyldig att fullfölja sina skyldigheter i enlighet med avtalet. Det kan vara att leverera den vara man avtalat om men så även att betala för den vara man fått eller ska få. Avtalsbundenhet, eller pacta sunt servanda som det heter på latin, finns till för att i möjligaste mån säkerställa att varje avtalspart uppfyller sina skyldigheter och håller det löfte man gett. Om någon part inte håller det kan man gå vidare till domstol för att tvinga fram den prestation man avtalat om. Huvudprincipen om att avtal ska hållas är oerhört viktig för samhällets funktion.

Trots avtalsbundenhetens starka ställning i samhället finns det även undantag från denna princip. Det första undantaget är att ingen kan tvingas uppfylla ett avtal om det skulle innebära en uppoffring som inte är rimlig eller om det skulle leda till ett orimligt resultat. Omständigheterna som leder till att avtalet inte kan hållas ska inte kunna förutses och ska vara av allvarlig grad.

Det andra undantaget är om prestationen är omöjlig att utföra. Till exempel om person A ska sälja en bil till person B men innan köpet fullgörs så blir bilen stulen och återfinns inte. I sådant fall blir det omöjligt att leverera bilen till B. B ska då inte heller betala för bilen och om hen gjort det ska köpeskillingen återgå.

Kontraheringsplikt

Det finns inga regler utan undantag, eller hur? I vissa fall finns det en skyldighet att sluta avtal, så kallad kontraheringsplikt, vilket innebär ett förbud mot att neka avtal utan saklig grund. Kontraheringsplikten gäller ofta om det föreligger ett beroendeförhållande, exempelvis för sjukvård, försäkringar, renhållning och statliga monopol. Ett sjukhus får inte vägra någon sjukvård, inte heller får försäkringsbolag neka att teckna försäkringar, något som kan verka självklart. Hur skulle samhället se ut om sjukvården fick välja sina patienter?

Vilka lagar används inom avtalsrätten?

Inom det avtalsrättliga området används flertalet lagar beroende på vem som ingår avtalet. Nedan finner ni de lagar som oftast används. Klicka gärna på länkarna om du vill kika närmre eller läsa lagarna i sin helhet.

Avtalslagen(1915:218). Här finner du bland annat när och hur ett avtal sluts, när det är ogiltigt och hur du kan ingå ett avtal med hjälp av en fullmakt.
Köplagen (1990:931) gäller när köp av lösa saker sker två näringsidkare emellan eller mellan två privatpersoner.
Konsumentköplagen (1990:932) är den lag som gäller köp av lösa saker som näringsidkare säljer till en konsument.
Konsumenttjänstlagen (1985:716) är den lag som gäller när ett avtal sluts om en tjänst mellan en konsument och en näringsidkare. Det kan vara till exempel reparationer, ombyggnationer eller förvaring av lös egendom.

Hur kan Point of Law hjälpa dig?

När man skriver avtal är det många saker som man bör tänka på för att skydda både sig själv och motparten. Vad avtalas det om? När ska leverans ske? Vad ska hända om det är fel i varan eller tjänsten? Vad händer om betalningen dröjer eller uteblir? Point of Law förmedlar tjänster inom det avtalsrättliga området. Kanske ska du köpa något tillsammans med någon annan? Då hjälper en av dig vald jurist gladeligen att upprätta ett samägandeavtal. Eller kanske har du ett avtal som bör granskas? Då finner du avtalsgranskning här. Eller kanske behöver du ett konsultavtal eller granska ett redan befintligt sådant? Denna juridiska tjänst finner du här.

Vi förmedlar många fler tjänster än de nyss nämnda. Du hittar alla tjänster inom avtalsrätt här.

Mejla oss!

Hör gärna av dig till oss med dina synpunkter eller frågor. Du når oss på bloggen@poflaw.se.
Psst! Glöm inte att slå på push-notiser för att få en påminnelse om när nästa inlägg postas.