Arv

Välkommen till Point of Law och vår blogg. Här önskar vi upplysa om juridiken och delar vi tycker alla har nytta av. Vill du läsa tidigare inlägg så hittar du alla blogginlägg här. I dagens inlägg ska vi berätta om arv och arvsordning. Vem är det som ärver och när? Vem har rätt till arv trots testamente som säger annat? Genom dagens inlägg hoppas vi kunna svara på många vanliga frågor.

I tidigare inlägg har vi gått in en del på arv och framför allt testamente. Vill du läsa inlägget finner du det här.

Arvsrätten skyddar den avlidnes släktingar och när någon lämnar jordelivet är det inte bara arv som ska tas i beaktande utan även bouppteckning. Du kan läsa om bouppteckning i vårt tidigare inlägg , du finner det här.

Det finns egentligen två sätt som egendom kan fördelas på när en person går bort. Antingen har man skrivit ett testamente där personen själv reglerat vem som ska ärva vad eller så fördelas egendomen enligt arvsordningen som är reglerad i lag.

Testamente är en god idé om man som sagt vill frångå arvsordningen. Kanske vill du ge mer till vissa familjemedlemmar eller släkt, eller kanske önskar du ge tillgångar till en vän eller en fond. Med ett testamente bestämmer personen själv vad som ska hända med dennes ägodelar efter bortgång.

Bröstarvingar

Som med mycket annat i livet finns det regler även kring arv. Enligt ärvdabalken får inte en person göra sina bröstarvingar arvslösa och med bröstarvingar avses den avlidnes barn, barnbarn och så vidare. Enligt arvsordningen är det i första hand bröstarvingarna som delar på arvet. En efterlevande bröstarvinge har alltid rätt till sitt arv som kallas laglott. Laglotten går alltså inte att testamentera bort.

I det fall testamentet säger annat ska bröstarvingen klandra testamentet i domstol senast sex månader efter det att hen delgivits det för att få ut sin laglott. Med andra ord har biologiska barn alltid rätt till sin laglott.

Om barnen till den avlidne inte längre är i livet eller om de avskriver sig arvet så får deras barn ärva. Laglotten är lika stor oberoende av gren på släktträdet. Låt oss konkretisera med ett exempel. A avlider och efterlämnar sig 100 000 kronor. A har inte skrivit ett testamente så ärvdabalkens bestämmelser blir tillämpliga. A har ett barn i livet och ett som avlidit för flera år sedan, med namn B och C. B som fortfarande är i livet får ärva hälften, 50 000. Arvet som egentligen skulle givits till C delas nu istället ut till hens två barn som får 25 000 vardera.

Om den bortgångne var gift

Ovan skrev vi om hur barn har rätt till sin laglott. Huvudregeln är dock att den efterlevande maken ärver före bröstarvingarna om barnet eller barnen är deras gemensamma barn. Det gäller inte om en skilsmässa pågick vid tiden för dödsfallet. Barnen får därmed sitt arv efter att även den efterlevande maken gått bort.

Efterlevande make ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det innebär att maken får göra vad han eller hon vill med egendomen under återstoden av livet, egendomen får också förbrukas helt och hållet. Dock får inte maken testamentera bort den eller ge bort för stora delar som gåva.

Särkullbarn

Särkullbarn, alltså barn till den avlidne som inte var gemensamma barn, har rätt till sitt arv direkt till skillnad från biologiska barn. I det fall särkullbarnet väljer att avstå från arvet, exempelvis för den kvarlevande makens skull, har han eller hon rätt till sitt arv på samma sätt som biologiska barn då den efterlevande maken dör, så kallat efterarv.

Om den bortgångne inte var gift

Som vi nämnt tidigare i inlägget är det först den avlidnes bröstarvingar som ärver, alltså barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Om något av barnen avstår från sitt arv eller inte längre är i livet är det dennes barn som istället ärver. Varje gren i släktträdet får lika stor lott, exempel på detta finner du under rubriken “bröstarvingar” ovan.

I vissa fall finns det inga bröstarvingar och då ärver den avlidnes föräldrar. Om den avlidnes föräldrar är döda tillfaller arvet den avlidnes syskon. Om ett eller flera av syskonen dött går den avlidnes arv till dennes barn.

Om varken föräldrar, syskon eller syskonbarn finns i livet ärver den avlidnes far- eller morföräldrar. Om inte far- eller morföräldrar finns i livet ärver farbror, faster, morbror och moster. Deras barn, alltså den avlidnes kusiner har ingen laglig rätt till arv så länge inte testamentet säger annat.

Finns det inga släktarvingar och inte heller ett testamente tillfaller arvet Allmänna arvsfonden, länk till deras hemsida finner du här.

Om den bortgångne var sambo

Enligt lag ärver inte sambor varandra. För att en sambo ska få ta del av den avlidnes arv måste de skriva ett testamente till förmån för varandra. Du kan läsa mer om testamente nedan men även i tidigare inlägg som du hittar här.

Testamente

Genom att skriva ett testamente kan arvlåtaren styra hur kvarlåtenskapen ska fördelas när man lämnar jordelivet. Man kan exempelvis ge mer till en arvinge än en annan, låta personer som inte har arvsätt enligt lag få ta del av arv eller testamentera bort viss del till en fond som personen värderar högt.

Det finns två olika typer av testamente, legat och universellt testamente. Legat innebär att man testamenterar bort en viss sak eller en viss specifik summa pengar till någon. Ett universellt testamente innebär att en specifik person får ärva en viss andel av den avlidnes kvarlåtenskap. Personen som skriver ett testamente kallas testator.

För att ett testamente ska vara giltigt ska det vara skriftligt och bevittnat genom underskrift av två närvarande vittnen. Dessa vittnen behöver inte känna till innehållet i testamentet utan de undertecknar att testamentet är testatorns yttersta vilja. Vittnena ska vara över 15 år och får inte vara arvtagare, de ska alltså vara oberoende. För att skriva testamente ska du vara över 18 år.

Det är viktigt att testamentet är tydligt och att det inte råder oklarheter kring den yttersta viljan. Det ska alltså inte gå att tolka innehållet i testamentet på olika sätt. Vi rekommenderar alltid att ta kontakt med jurist innan ett testamente skrivs eller vid upprättande av ett testamente så att det verkligen speglar personens vilja.

Om det skrivs ett nytt testamente och det sedan innan finns ett annat testamente ska det gamla rivas eller återkallas om det till exempel är registrerat hos en begravningsbyrå.

Testamente mellan makar eller sambor

Ett gemensamt testamente kan upprättas av makar, sambor eller vänner. Gemensamt testamente innebär att den efterlevande ska få den bortgångnes tillgångar eller delar av tillgångarna. Detta är framför allt viktigt för sambor om de önskar ärva varandra då de enligt lag inte ärver varandra. En överlevande sambo har alltså ingen rätt till arv om det inte finns ett testamente som förklarar den yttersta viljan.

Tillämplig lag

Ärvdabalken (1958:637) är den lag som reglerar arv. Lagen består av 25 kapitel och många av paragraferna är svårlästa. Ovan har vi därför försökt förklara delar av lagen i sitt sammanhang. Har du någon annan fråga som rör arv som vi inte tagit med i texten? Skriv då gärna till bloggen@poflaw.se så ska vi göra vårt bästa att besvara din undran.

Point of Law

Vi önskar föra juridiken närmre dig som konsument. Vi vill göra det enkelt för dig att köpa juridiska tjänster som du är i behov av men även delge dig juridiska nyttigheter som alla bör veta. Bloggen finns därför till för just dig. Sök efter den juridiska tjänst du är i behov av eller registrera dig här och låt oss förmedla juridiska tjänster till dig. Tryggt, enkelt och smidigt!

Frågor eller idéer?

Vi på Point of Law vill gärna höra dina åsikter och idéer om bloggen. Vad önskar du läsa om? Mejla oss på bloggen@poflaw.se.

Har du några frågor som rör registrering, köp eller annan fråga om vår tjänst? Då är du välkommen att höra av dig till support@poflaw.se så besvarar vi ditt meddelande så snart vi kan.